2010-10-25

Studiecirkel

Hej kamrater!

På senaste träffen kom vi fram till att vi ville ha svar på tre frågor:

-Hur ser Mondragons globaliseringsprocess ut? Hur beter dom sig gentemot lönearbetare i exempelvis Polen och Kina (som inte har medlemsstatus)?
-Vad finns det för skydd mot att kooperativ omvandlas till ett kapitalistiskt företag?
-Hur ser processen att bli medlem ut?

Jag har haft svårt att hitta lovande artiklar om detta. Globaliseringen verkar beskrivas endel här,
men den verkar lite gammal dock.

Baxi partnership har en "trust", som äger 51% av kooperativets röster, och som automatiskt röstar nej mot alla förslag av omvandling. David Erdal har jobbat där, och har jobbat i kina, sydafrika osv. med arbetarägda företag i flera decennier. han kommer snart ut med en bok jag vill läsa, dock lyckades jag inte hitta några nya artiklar av honom..

och angående medlemsprocessen, jag hittade detta:
''All new workers in the Basque Country start with a six to twelve month trial period. If they demonstrate that they are good workers and accept the cooperative system, they can become a member by investing about one year's salary – they can get a bank loan to pay this over 36 months at 3.7% interest. But the benefits of being a cooperative member are impressive. For €30 per month, all members and their families get full health coverage. For €15 per month, members can send their children to the best private school, which is also run as a cooperative. There is subsidized housing, and, most important, they have job security for life! If for any reason their cooperative needs to layoff workers, they will be transferred to another cooperative. Of the 120 cooperatives, only 12 of them lost money last year, and a total of 110 workers had to be relocated to other co-ops.''
av följande skäggmiffo.


Nåja, tills dess att jag (eller någon annan) hittar schyssta artiklar som berör dessa saker, yrkar jag för att vi läser denna artikel till nästa gång.
(Jag tycker den verkar intressant, den är rätt teoretisk men den tar bland annat upp internal capital accounts (ICAs) som är en viktig del av mondragon.)

Nästa träff är alltså på onsdag, den 3e november kl. 18.00 i V-lokalen.

Mvh /Johannes

2010-10-11

Studiecirkel i V-regi i Uppsala

Vänsterpartiet i Uppsala anordnar en studiecirkel på temat ekonomisk demokrati.

David Schweickart visar här på de grundläggande byggstenarna för hur ett sådant ekonomiskt system skulle kunna se ut.

Bo Rothstein har också skrivit om ekonomisk demokrati i olika sammanhang, bland annat här. Denna text kommer att behandlas på första träffen.

Tid och plats: Imorgon tisdag den 12/10 klockan 18 i V-lokalen på Vretgränd 18, 3 tr.

Välkomna!

2010-07-14

David Schweickart-intervju inför seminarium

David Schweickart, som kommer ge ett seminarium på fredag i Uppsala, har gett en inför-intervju till Johannes Nygren, som förkortat har publicerats i Uppsalademokraten:

Let me give you some short answers to your four questions:

What are the main features of economic democracy?

1) Economic Democracy aims at democratizing both labor and capital. The main features of the (stylized, simplified model of) ED are:

a) Retention of competitive markets for goods and services—to provide incentives to enterprises to produce efficiently, to give consumers what they want, and to innovate.

b) Democratization of most (large) enterprises. Enterprises will be regarded as communities, not as entities to be bought or sold. A worker council is elected on the basis of one-person, one vote. The worker council appoints upper management, and oversees major enterprise decisions. Workers receive, not fixed wages, but shares of the profits. These need not be equal shares, but everyone’s interest is tied directly to company performance.

c) Decentralized, democratic control of investment. Investment funds will be generated, not from the savings of private individuals, but publicly, via a flat-rate “capital assets tax” on all enterprises. These funds will be allocated to regions of the country on a per capita basis, i.e., each year each region gets is per capita share of the national investment fund as a matter of right. All of these funds are reinvested in the economy, going to existing firms wanting to expand or introduce new technology or individuals wanting to start up new firms. Regions and communities can loan out these funds at differential rates of interest so as to encourage or discourage certain forms development.

What are the benefits of economic democracy compared to other systems?

2) Major benefits include:

a) A much lower degree of inequality than is typical under capitalism, since 1) the salaries of upper management must be ratified by the workers, and 2) one can no longer (to any significant degree) make money with money, rather with one’s labor

b) Genuine full-employment, since the threat of unemployment is no longer needed to keep the workforce in line. (The government will serve as an employer of last resort, providing decent but low-paying work for anyone who wants to work, but cannot find employment elsewhere.)

c) A major enhancement of democracy, since democracy is extended into areas vital to people’s well-being that are currently off-limits under capitalism: the workplace and the institutions that control the allocation of those funds, the investment of which shape the contours of society’s future.

d) Far greater economic stability, since public control of investment renders finance transparent and makes large-scale speculation impossible.

e) An economy that does not need to constant growth to keep recessions at bay, and hence is consonant with an economy that stabilizes consumption and shifts to more leisure instead, an economy, that is, consonant with ecological sanity.

Market socialism, isn't that a contradiction?

3) No—because a capitalist “market economy” is in fact comprised of three very different kinds of markets: markets for goods and services, labor markets, and capital markets. ED, which is a form of market socialism, retains the first set, but replaces those labor and capital markets—the essential sources of capitalism’s gravest defects—with more democratic institutions.

In which ways do worker-governed enterprises behave differently from capitalist ones?

4) There are three major differences:

a) Democratic firms rarely lay off workers. They never lay off fellow-workers when the firm is doing well, and even when it is not, they tend to share the pain, everyone’s income shrinking, everyone remaining at work.

b) Democratic firms do not have the same expansionary dynamic as capitalist firms. Under conditions of constant returns to scale, capitalist firms keep expanding, whereas democratic firms do not: doubling the size of the capitalist firm will double the capitalist’s profits, so he has a clear motive to do so; doubling the size of a democratic firm doubles its profits also—but it also double the number of workers among whom these profits will be divided.

c) Workers in a democratic firm, when introducing a new, “labor-saving” technology, can choose to work less—shorter hours, longer vacations--while producing as much as before, rather than producing more and consuming more. That is to say, they have a genuine choice: more leisure or more consumption, a choice not a available to workers in a capitalism firm (where “labor-saving” typically means producing more while laying people off.)

Obviously there’s much more to said about these matters (and will be said at my presentation), but that should do for now.

2010-06-17

Så (v)inner (v)i (v)alet

Opinionsmätningarna ser skakiga ut för oppositionen. V harvar runt fem procent. Utgången i höstens val kommer tyvärr att bli en rysare.

Varför är situationen som den är? Är allt bara medias fel, eller borde V rannsaka sig självt?

Lars Ohly gör ett habilt jobb, senast i gårdagens partiledardebatt, när han kritiserar regeringens utförsäljningar av apoteket etc. Men det räcker inte att bara kritisera och vara emot allt vad borgarna tar sig för. Vänstern i allmänhet och Vänsterpartiet i synnerhet måste våga visa på vad man själva vill. Fram med mer vänstervisioner!

Chicagoprofessorn David Schweickart, vars bok After Capitalism jag recenserat här på bloggen, är inbjuden till Vänsterpartiets lokaler här i Uppsala på Vretgränd 18, 3 tr, fredagen den 16 juli klockan fyra för att hålla ett anförande om ekonomisk demokrati. Det blir en högtidsstund för oss som törstar efter realistiska och önskvärda vänstervisioner!

Bo Rothstein vågar diskutera ekonomisk demokrati, låt oss inspireras av det modet.
Den 18 augusti håller han, Torbjörn Tännsjö och Gustaf Arrhenius ett seminarium på temat på Stockholms universitet.

Den 19 augusti kommer Vänsterpartiet i Uppsala hålla seminarium på temat Rättvisemärkt. Varför är bara några promille av produktionen rättvisemärkt? Det borde vara 100%. Hur når vi dit?

Förhoppningsvis sprider sig dessa tankar som ringar på vattnet, kanske rent av till S och MP. Rätt vad det är så kommer V att ses som en positiv kraft för visionär förnyelse av vår värld.

2010-04-02

27 miljoner slavar idag

1) Enligt Kevin Bales finns det 27 miljoner slavar i världen idag. Inte ens i Sverige är helt fritt från slaveri. Med tanke på de thailändska bärplockarna, som gick tomhänta i de svenska skogarna i fjol, är kanske inte uppgiften så sensationell som det först kan tyckas.
2) Enligt UNESCO tvingas 150 miljoner barn arbeta idag.

Våran konsumtion är ofta fantastiskt billig av en anledning.

Rättvisemärkt är ett bra alternativ, 1.5 miljoner arbetare i Syd har fått det bättre.

Men Rättvisemärkt räcker inte, jämför siffrorna ovan. Det krävs politisk styrning. Naturligtvis är det allra bästa och effektivaste om kampen för bättre arbetsvillkor är framgångsrik i Syd. Bland annat så har Brasilien under Lula förbjudit barnarbete. Men vi kan även i Nord styra vår konsumtion mot sjyssta varor:

1) Straffbeskatta (eller "straffbemomsa") varor som inte är garanterat sjysst producerade.
2) Sänk momsen för rättvisemärkt produktion.

Man kan tycka att konsumtion av slaverivaror borde förbjudas helt och hållet. Jag håller naturligtvis med i princip. Det skulle krävas en kostsam byråkratisk kontroll av produktionen i Syd. Om en sådan idé skulle få fäste så skulle jag stödja den.

Vad sägs om devisen:
Free trade för fair trade!

2010-02-12

Om arbetsrotation

Det är av godo om chefen städar lite och städerskan chefar lite. Helt enkelt för att vi skulle förstå varann lite bättre om vi delar erfarenheter.

Fordismens specialisering av arbetsuppgifterna, där arbetaren typiskt drar i en skruv hela dagarna, är djupt omänsklig. Arbetaren blir en utbytbar kugge i maskineriet. Toyota har förstått att det är bättre, även för företaget, om man roterar arbetsuppgifterna. Arbetaren får en helhetsbild av produktionen. Om någon blir sjuk kan kollegorna enkelt ta över arbetsuppgifterna. Däremot ingår inte chefen i arbetsrotationen hos Toyota tyvärr.

Robert Pirsig har vältaligt argumenterat emot att man ska lämna in motorcykeln till specialister (verkstaden), och istället mecka själv, i boken Zen och konsten att sköta en motorcykel. Man blir helt enkelt mer mänska av att vara generalist, d.v.s. göra lite av varje. Man ska faktiskt återuppfinna hjulet igen och igen. Jag lappar mina jeans själv, även om skräddaren hade gjort det bättre. Men nu är de mina jeans.

Som med allting så kan man ju vända på steken också. Alla kan inte utföra hjärnkirurgi. Men man skulle kunna utbilda fler hjärnkirurger så de skulle ha tid att "städa lite" också. Jag är civilingenjör i teknisk fysik, i forskningen har mina arbetsuppgifter varit typ som nedan. Jag kan alltså glatt kalla mig för generalist.

i) Tillverka deutererat väteklorid (kemist).
ii) Tillverka spänningsdelardosor för en spektrometer (elektriker).
iii) Programmera ett datainsamlingsprogram för en spektrometer (dataprogrammerare).
iv) Förstå och förklara Schrödingerekvationen för ett elektroniskt tvånivå-system (kvantmekaniker).
v) Undervisa i molekylfysik (lärare).
vi) Bygga en optisk utrustning för pulsmodulering av ultrasnabba laserpulser (laserfysiker).
vii) Bygga en vakuumkammare (cad-designer och ingenjör).
viii) Inköp av varor i miljonklassen (ekonomisk administratör).
ix) Organisera konferens (sekreterare).
x) Städa undan efter mig (städare).
xi) Söka forskningspengar (försäljare).
xii) Spela gitarr på disputationsfester (musiker).
xiii) Delta i beslut om nästa experiment (chef).

2009-12-09

Equality Trust- Ett bättre Gapminder



Hans Rosling är fantastiskt inspirerande med sitt Gapminder, där han med FN-statistik visar på hur världens länder utvecklas. Man kan oxå göra sina egna grafer. Men jag har saknat den sociala dimensionen. Jag har bott i Brasilien, där det är ojämlikt och mycket mord, och i Sverige, där det är jämlikt och lite mord. En sådan graf ville jag länge göra själv, men Gapminder har inte nödvändiga data.

Nu finns det en bok som kommer ut på svenska i januari som heter Jämlikhetsanden.
På hemsidan The Equality Trust kan man se ett otal exempel på att jämlika samhällen är bättre för alla. Morden minskar, barns välfärd ökar, fysisk och mental hälsa ökar. Och så vidare.

”Det är långtgående slutsatser författarna drar, men bevisen, som är smärtsamt tydligt framlagda, är svåra att säga emot.”, muttrar The Economist...

Det vore guld med ett samarbete mellan Gapminder och The Equality Trust. Det är bara att hoppas att den rödgröna oppositionen gör det mesta möjliga av informationen.