UNT har ett heluppslag
idag (11/6) med utgångspunkt att över 40 % av de svarande i en enkät tycker att
Uppsala stad blir mindre attraktiv att bo i med nuvarande byggtakt. Jag kan skriva under på Erik Pellings svar. Nedan har jag saxat,
då artikeln tyvärr är bakom betalvägg.
UNT: ”Möter du kritiska åsikter nu när det byggs så mycket i Uppsala?”
UNT: ”Möter du kritiska åsikter nu när det byggs så mycket i Uppsala?”
Erik Pelling: ”Ja, en fråga jag ofta får
är varför Uppsala måste växa. Då svarar jag att det såklart inte är ett
självändamål, men att vi behöver ta höjd i översiktsplanerna för att vi
antagligen kommer att växa eftersom vi gjort det varje år sedan 50-talet.
Alternativet vore att stå där passivt utan planering.
Vi försöker behålla Uppsalas karaktär som liten storstad genom att utveckla innerstan med stor varsamhet. Dels att växa inåt i stället för att bygga på bredden, annars behöver man ägna stor tid åt att förflytta sig. I Uppsala stad är det så nära att vi kan cykla dit man ska. Så vi behöver bygga inom gränserna, men på rätt platser. Jag är egentligen inte orolig för det gröna, för vi bygger främst på markparkeringar.
Den största utmaningen är bygga så att det inte känns för tätt och mörkt. Där har vi kanske inte alltid lyckats, och det är därför vi har tagit fram en arkitekturpolicy och anställt en stadsarkitekt. Vi vidtar åtgärder för att bli bättre.”
En Ola Karlsson från Löten uttrycker något många säger till oss i politiken: ”Jag ser hellre att kommunen växer genom kransorter som ligger strax utanför Uppsala, och att man skapar bra kommunikationer till dem.”
Jag sympatiserar med den ambitionen, framför allt när det gäller tätorter där förutsättningarna är goda för spårtrafik. I gällande Översiktsplanen står det också att upp till 10 000 nya bostäder och 5 000 nya arbetsplatser har tillkommit i de 13 prioriterade tätorterna till år 2050.
Vi försöker behålla Uppsalas karaktär som liten storstad genom att utveckla innerstan med stor varsamhet. Dels att växa inåt i stället för att bygga på bredden, annars behöver man ägna stor tid åt att förflytta sig. I Uppsala stad är det så nära att vi kan cykla dit man ska. Så vi behöver bygga inom gränserna, men på rätt platser. Jag är egentligen inte orolig för det gröna, för vi bygger främst på markparkeringar.
Den största utmaningen är bygga så att det inte känns för tätt och mörkt. Där har vi kanske inte alltid lyckats, och det är därför vi har tagit fram en arkitekturpolicy och anställt en stadsarkitekt. Vi vidtar åtgärder för att bli bättre.”
En Ola Karlsson från Löten uttrycker något många säger till oss i politiken: ”Jag ser hellre att kommunen växer genom kransorter som ligger strax utanför Uppsala, och att man skapar bra kommunikationer till dem.”
Jag sympatiserar med den ambitionen, framför allt när det gäller tätorter där förutsättningarna är goda för spårtrafik. I gällande Översiktsplanen står det också att upp till 10 000 nya bostäder och 5 000 nya arbetsplatser har tillkommit i de 13 prioriterade tätorterna till år 2050.
Ramberedskapen för Uppsalas prioriterade
tätorter. Klicka för större bild.
Här sätter vatten och avlopp (VA), elförsörjning, kommunikationer och andra infrastrukturfaktorer taket (siffrorna på bilden) för hur mycket som kan byggas av olika aktörer framöver.
T.ex. är kommunen aktiv i Storvreta just nu med att planera bostäder och verksamheter nära stationsläget. I Gunsta finns det långt framskridna planer på att bygga bostäder, just nu hänger den på att Vattenfall ska investera i elnätet där.
För så här är det: kommunen kan inte med gott samvete godkänna stora byggen på landsbygden utan att vi är säkra på att alla pusselbitar är på plats. Vi vill inte göra om misstaget från Lindbacken vid Jälla där det bor invånare sedan ett par år, men där vi först nu beslutar om detaljplanen för barnens skola.
Till sist kan vi inte tillåta bostäder på jordbruksmark utan väldigt starka skäl. Det finns välgrundade anledningar till att Plan- och bygglagen är tydlig på den punkten. Men den frågan återkommer jag till.
Här sätter vatten och avlopp (VA), elförsörjning, kommunikationer och andra infrastrukturfaktorer taket (siffrorna på bilden) för hur mycket som kan byggas av olika aktörer framöver.
T.ex. är kommunen aktiv i Storvreta just nu med att planera bostäder och verksamheter nära stationsläget. I Gunsta finns det långt framskridna planer på att bygga bostäder, just nu hänger den på att Vattenfall ska investera i elnätet där.
För så här är det: kommunen kan inte med gott samvete godkänna stora byggen på landsbygden utan att vi är säkra på att alla pusselbitar är på plats. Vi vill inte göra om misstaget från Lindbacken vid Jälla där det bor invånare sedan ett par år, men där vi först nu beslutar om detaljplanen för barnens skola.
Till sist kan vi inte tillåta bostäder på jordbruksmark utan väldigt starka skäl. Det finns välgrundade anledningar till att Plan- och bygglagen är tydlig på den punkten. Men den frågan återkommer jag till.
