2010-02-12
Om arbetsrotation
Det är av godo om chefen städar lite och städerskan chefar lite. Helt enkelt för att vi skulle förstå varann lite bättre om vi delar erfarenheter.
Fordismens specialisering av arbetsuppgifterna, där arbetaren typiskt drar i en skruv hela dagarna, är djupt omänsklig. Arbetaren blir en utbytbar kugge i maskineriet. Toyota har förstått att det är bättre, även för företaget, om man roterar arbetsuppgifterna. Arbetaren får en helhetsbild av produktionen. Om någon blir sjuk kan kollegorna enkelt ta över arbetsuppgifterna. Däremot ingår inte chefen i arbetsrotationen hos Toyota tyvärr.
Robert Pirsig har vältaligt argumenterat emot att man ska lämna in motorcykeln till specialister (verkstaden), och istället mecka själv, i boken Zen och konsten att sköta en motorcykel. Man blir helt enkelt mer mänska av att vara generalist, d.v.s. göra lite av varje. Man ska faktiskt återuppfinna hjulet igen och igen. Jag lappar mina jeans själv, även om skräddaren hade gjort det bättre. Men nu är de mina jeans.
Som med allting så kan man ju vända på steken också. Alla kan inte utföra hjärnkirurgi. Men man skulle kunna utbilda fler hjärnkirurger så de skulle ha tid att "städa lite" också. Jag är civilingenjör i teknisk fysik, i forskningen har mina arbetsuppgifter varit typ som nedan. Jag kan alltså glatt kalla mig för generalist.
i) Tillverka deutererat väteklorid (kemist).
ii) Tillverka spänningsdelardosor för en spektrometer (elektriker).
iii) Programmera ett datainsamlingsprogram för en spektrometer (dataprogrammerare).
iv) Förstå och förklara Schrödingerekvationen för ett elektroniskt tvånivå-system (kvantmekaniker).
v) Undervisa i molekylfysik (lärare).
vi) Bygga en optisk utrustning för pulsmodulering av ultrasnabba laserpulser (laserfysiker).
vii) Bygga en vakuumkammare (cad-designer och ingenjör).
viii) Inköp av varor i miljonklassen (ekonomisk administratör).
ix) Organisera konferens (sekreterare).
x) Städa undan efter mig (städare).
xi) Söka forskningspengar (försäljare).
xii) Spela gitarr på disputationsfester (musiker).
xiii) Delta i beslut om nästa experiment (chef).
Fordismens specialisering av arbetsuppgifterna, där arbetaren typiskt drar i en skruv hela dagarna, är djupt omänsklig. Arbetaren blir en utbytbar kugge i maskineriet. Toyota har förstått att det är bättre, även för företaget, om man roterar arbetsuppgifterna. Arbetaren får en helhetsbild av produktionen. Om någon blir sjuk kan kollegorna enkelt ta över arbetsuppgifterna. Däremot ingår inte chefen i arbetsrotationen hos Toyota tyvärr.
Robert Pirsig har vältaligt argumenterat emot att man ska lämna in motorcykeln till specialister (verkstaden), och istället mecka själv, i boken Zen och konsten att sköta en motorcykel. Man blir helt enkelt mer mänska av att vara generalist, d.v.s. göra lite av varje. Man ska faktiskt återuppfinna hjulet igen och igen. Jag lappar mina jeans själv, även om skräddaren hade gjort det bättre. Men nu är de mina jeans.
Som med allting så kan man ju vända på steken också. Alla kan inte utföra hjärnkirurgi. Men man skulle kunna utbilda fler hjärnkirurger så de skulle ha tid att "städa lite" också. Jag är civilingenjör i teknisk fysik, i forskningen har mina arbetsuppgifter varit typ som nedan. Jag kan alltså glatt kalla mig för generalist.
i) Tillverka deutererat väteklorid (kemist).
ii) Tillverka spänningsdelardosor för en spektrometer (elektriker).
iii) Programmera ett datainsamlingsprogram för en spektrometer (dataprogrammerare).
iv) Förstå och förklara Schrödingerekvationen för ett elektroniskt tvånivå-system (kvantmekaniker).
v) Undervisa i molekylfysik (lärare).
vi) Bygga en optisk utrustning för pulsmodulering av ultrasnabba laserpulser (laserfysiker).
vii) Bygga en vakuumkammare (cad-designer och ingenjör).
viii) Inköp av varor i miljonklassen (ekonomisk administratör).
ix) Organisera konferens (sekreterare).
x) Städa undan efter mig (städare).
xi) Söka forskningspengar (försäljare).
xii) Spela gitarr på disputationsfester (musiker).
xiii) Delta i beslut om nästa experiment (chef).
Comments:
Links to this post:
<< Home
Toyotas Lean-filosofi har spridit sig även till mjukvarubranchen där den nu bidrar till att revolutionera hur vi arbetar med systemutveckling. Fast Taylorismen sitter hårt i väggarna ibland.
Jag har ju ännu inte läst Zen och konsten att sköta en motorcykel. Kanske är det dags att ändra på det tänker jag.
Jag har ju ännu inte läst Zen och konsten att sköta en motorcykel. Kanske är det dags att ändra på det tänker jag.
Jag gillar tanken att vi alla ska laga vår egen motorcykel (inte för att jag har någon). Jag brukar också försöka laga saker själv, i den mån det går, så oteknisk jag nu är. Idén om renässansmänniskan som målar på morgonen, diskuterar filosofi på dagen och sjunger på kvällen tangerar lite grann Marx vision om det socialistiska samhället menar jag, där alla får en chans att förverkliga många olika facetter av sig själva.
Men när det kommer till organiserad arbetsrotation är jag som sagt lite tveksam. Det är nog en bra idé på så sätt att folk blir mer toleranta mot varandra om de får pröva på att gå i varandras skor ett tag. Men frågan är som sagt hur man hanterar yrken med spetskompetenser, vilka ju blir fler och fler. Skulle man byta ut alla ingenjörer med städarna en månad skulle nog produktionsbortfallet bli förödande rent ekonomiskt.
Men när det kommer till organiserad arbetsrotation är jag som sagt lite tveksam. Det är nog en bra idé på så sätt att folk blir mer toleranta mot varandra om de får pröva på att gå i varandras skor ett tag. Men frågan är som sagt hur man hanterar yrken med spetskompetenser, vilka ju blir fler och fler. Skulle man byta ut alla ingenjörer med städarna en månad skulle nog produktionsbortfallet bli förödande rent ekonomiskt.
Först och främst: Arbetarna borde själva få bestämma hur man ska organisera produktionen.
Om jag vore arbetare i ett demokratiskt företag skulle jag naturligtvis prioritera hög produktivitet. Måhända skulle jag acceptera att köpa in spetskompetens till ett högt pris, om företaget tjänar på det. (Vi skulle antagligen alltså få lönedifferentiering.) Samtidigt skulle jag verka för att spetskompetensen kan dela med sig av kunskap så att så många som möjligt kan ta över om spetskompetensen slutar.
Om jag vore arbetare i ett demokratiskt företag skulle jag naturligtvis prioritera hög produktivitet. Måhända skulle jag acceptera att köpa in spetskompetens till ett högt pris, om företaget tjänar på det. (Vi skulle antagligen alltså få lönedifferentiering.) Samtidigt skulle jag verka för att spetskompetensen kan dela med sig av kunskap så att så många som möjligt kan ta över om spetskompetensen slutar.
Nu har jag boken i min hand. Fick Lisen att inhandla den åt mig idag. En impuls jag får tacka dig för.
Jo det håller jag med om! Det borde vara en fråga för delägarna själva = arbetarna i en demokratiserad ekonomi, hur man ska organisera arbetet. Om arbetsrotation fungerar och ger önskat resultat sprider det sig säger, eftersom människor ofta har en instinkt för rättvisa, tills vi omprogrammerats av samhället ill att bli egoister och satsa på oss själva.
Post a Comment
Links to this post:
<< Home

