2017-07-04

Uppföljande frågor efter paneldebatt i Eriksberg

Kjell Lundgren var moderator på paneldebatten i Eriksbergskolans aula i maj. Nedan svarar jag på hans uppföljande frågor.


Hur tar ni till er innehållet i debatten?
Det är alltid lättare att ta till sig inspel från välorganiserade opinioner som den i Eriksberg. Jag vet nu väldigt tydligt vad det finns för synpunkter om kommande förändringar i området. En utmaning är att få till likställigheten, det finns andra grupper som berörs som inte kommer på samrådsmöten och gör sin röst hörda. Där arbetar kommunen mer aktivt och uppsökande.

Kommer debatten, och andra aktioner, att påverka arbetet med planförslaget?
Självklart väger vi alltid in närboendes synpunkter och kunskaper i beslut som ofta, men inte alltid, inte rimmar med behovet av fler bostäder och andra allmänintressen.

Är sammanställningen från samrådet klar, och överlämnad? Får vi ta del av det resultatet?
Vi nämndpolitiker kommer att se sammanställningen i höst. Resultatet kommer bli en offentlig handling.

Hur går beslutsprocessen vidare?
Sammanställningen av planprogrammet kommer att användas som riktlinje för kommande juridiskt bindande detaljplaner som är geografiskt på kvartersnivå. I bloggposten nedan från den 22 maj finns en bild på en tidsaxel för kommunens planprocess för detaljplaneläggning. Det finns ett antal varianter på den tidsaxeln beroende på detaljplanens karaktär, se länken ”Så tas en detaljplan fram” uppe till höger.




Detaljplan för åtta- och femvåningshus söder om Marmorvägen. Klicka för större bild.
I det här sammanhanget måste jag nämna detaljplanen Norby 31:74 för exploateringen mellan Marmorvägen och Blodstensvägen. Den gäller kommande fyra punkthus i åtta våningar längs med en ny återvändsgränd och ett lamellhus i fem våningar vid Norbyvägen med sammanlagt ca 140 lägenheter. Den här detaljplanen var ute på samråd 2012 och var ute på granskning 2014. Då behövdes en inventering av fladdermusbeståndet och om de hade någon koloni i området, något som bara kan göras under korta tid på året vilket har försenat projektet. Det bedöms nu inte vara en avgörande biotop för fladdermössens överlevnad i södra Uppsala. Projektet i övrigt har sedan tidigare varit så genomarbetat att vi beslutade ställa ut detaljplanen för granskning innan sammanställningen för planprogrammet har färdigställts.

2017-07-02

Ska politiker agera smakdomare?

Tisdagen den 27 juni, nämnd
Dagen då den borgerliga alliansen upphörde att finnas till i Uppsalas Plan- och byggnadsnämnd. Detta följdes upp dagen efter i UNT. Moderaterna, med nämndens andre vice ordförande och kommunalråd Therez Olsson i spetsen, för en politik där exploateringsgraden gärna får utökas en våning till i olika detaljplaner. Det ger henne ett stående matematiskt plus när bostadsbristen kommer på tal.

Samtidigt var det en tidsfråga innan förtätningskritiken som finns i staden skulle plockas upp politiskt. Mellanvalstiden tar slut nu och därmed kommer positioneringar. Framförallt Simon Westberg (KD), men även Karin Ericsson (C), kritiserade den i deras bedömning för höga tätheten i en detaljplan för Börjetull som kommer ut på samråd i augusti. Även en detaljplan för fyra hus på åtta våningar i Eriksberg på en ny återvändsgränd mellan Marmorvägen och Blodstensvägen blev omdebatterad. Simon Westberg såg det som demokratiska uppgift att agera smakdomare (hans begrepp) och döma ut projektet som ”miljonprogram”, och därmed per definition värt att döma ut. Han vill istället se mer av nyklassisk arkitektur. (Gunnar Leches Vaksalaskola är ett nyklassiskt exempel.)

Jag håller med Simon Westberg att det finns objektivt sett goda och dåliga kvaliteter i arkitektursammanhang, som inom musiken. Ett antal av dessa i stadsrummet har tjänstepersonerna i förvaltningen uppmärksammat mig på. Ett udda exempel är mosaiken som containrarna för massaved vid fjärrvärmeverket i Boländerna bildar. Men att döma ut kommande byggprojekt som ”miljonprogram” skulle för mig vara som att döma ut Bossa Nova som ”tråkig” utan att ha lärt mig sammanhanget.

Den politiska domänen rör t.ex. att främja gång, cykel och kollektivtrafik framför bilen i staden (men inte färgen på cykelställ). Våningshöjder och siktlinjer. Materialval för byggnationer. Om det ska vara verksamheter i bottenvåningarna skär genom partierna, våra partikamrater som sitter i allmännyttans styrelse menar att våra för höga krav leder till högre hyror. Däremot så överlämnar jag så kallade smakdomarfrågor i nämndsammanhang till förvaltningen.

Jag avslutar med ett par visdomsord av Emma Jonsteg, VD för arkitektkontoret Utopia som i arkitekttidningen Mellanrum #1/2017 säger: ”Politiker ska skapa förutsättningar, ta in proffs som bedömer det ni inte kan”.