Bild 1: Claes Larsson i Eriksberg.
Hur förklarar du kort begreppet arkitektonisk verkshöjd för personer som inte arbetar professionellt med arkitekturfrågor?
Arkitektonisk verkshöjd eller kvalitet är en omsorg om och ett omhändertagande av allt i den byggda miljön från helhet till detaljer. Lämna alltså inget åt slumpen utan visa omsorg och eftertanke i all gestaltning. Hög arkitektonisk kvalitet är nödvändigt för att skapa stadsrum och byggnader som är hållbara över lång tid och som blir värdefulla även i framtiden.
Känner du av ett påtagligt gap mellan en ofta konservativ allmänhet som ser skeptiskt på modernistiska ideal och en bildad profession som ser kvaliteter som går gemene man förbi?
Lite svår fråga – dels för att det inte finns en total överensstämmelse mellan profession och modernism, det är mycket varierande. Dels för att jag tycker att Uppsalaborna är relativt insatta i arkitekturfrågor. Men, det sagt så visst kan det vara så att man som yrkesperson har mer kunskap om vad som är av betydelse och arkitektur påverkar alla vare sig man är medveten om det eller inte.
Sen kan jag tycka att det är bra med olika uppfattningar – det är det som ger energi åt debatten.
I Arkitekturpolicyn Arkitektur Uppsala är Tillgängligt ett av sju nyckelbegrepp. Under den rubriken står det:
Uppsalas gestaltning ska vara tillgänglig. Oavsett förmåga, tillhörighet och ekonomi ska man kunna använda sig av vår gemensamma miljö på sina egna villkor och från sina behov.
och
All byggd miljö i Uppsala, såväl privat som offentlig ska kännetecknas av en inkluderande gestaltning.
Den inkluderande gestaltningen av privat miljö gäller även ekonomiskt, eller? Jag som vänsterpolitiker försöker här hitta en ingång att använda arkitekturpolicyn som murbräcka för att åstadkomma mer boende till rimliga kostnader.
Ett levande och attraktivt Uppsala är en stad för alla. All byggd miljö i Uppsala, såväl privat som offentlig, ska kännetecknas av en inkluderande gestaltning. Det innebär en gestaltning av vår miljö där barriärer inte förekommer, varken fysiska eller mentala. Särskilt i våra offentliga rum parker, gator och torg ska alla känna sig välkomna och utformningen av dessa ska kännetecknas av tillgänglighet såväl fysiskt som socialt och ekonomiskt.
Under rubriken Verktyg citeras Sveriges Arkitekters Kasper Salinjury:
Engagemanget hos beställare och arkitekt är utan tvivel absolut avgörande före ett projekts arkitektoniska kvalitet. Man kan skapa bra arkitektur med liten budget, på krångliga platser och inom svåra program, men utan engagemang går det inte.
Du säger att det finns bra exempel på byggherrar som bygger med en godtagbar arkitektonisk verkshöjd utan att produktionskostnaderna skenar iväg. Har du konkreta billiga exempel på byggprojekt att visa upp, gärna med en kalkyl där boendekostnadens olika komponenter (mark, produktionskostnader, vinstuttag med mera) är synliga?
Nej, de kalkyler vi får se i bl.a. projektet Bostad för alla är inte avsedda för allmän spridning. Men vi ser att det skiljer sig väldigt mycket hur företag arbetar med intern process för att få ned kostnader exempelvis hur man handlar upp byggmaterial.
Vad är dina tankar om SABOs upphandlade Kombohus?
SABO´s Kombohus är i de flesta varianter utformade som punkthus och kan inte alls anpassas för att infogas i stadsmiljö (förutom Kombohus-city som är mer anpassat till stadsmiljö).
Bild 2: Två exempel på SKLs upphandlade bostadshus.
SKLs upphandlade 2017 billiga höga bostadshus, ett ramavtal med Lindbäcks Bygg och NCC. Dessa SKL-hus har en större variation av hus att välja på jämfört med SABOs Kombohus, eller hur?
Jag satt i referensgruppen för SKL´s upphandling av typhus och i det arbetet var man lyhörd för de synpunkter som fördes fram från de arkitekter och beslutsfattare som satt i referensgruppen vilket ledde till att de upphandlade husen både är billiga att uppföra och har en möjlighet att anpassas till den plats de ska byggas på. Anpassningsmöjligheterna är inte så många med i det kan i alla fall räcka i en hel del fall.
